Gärningar värdiga Finland 



Tillväxt utifrån kompetens  |  Arbete och försörjning | Hela Finland | Stadig grund | Gränslöst lärande

Omsorg  | Barnen välkomna | Framtidsutsikter för de unga | Åldras värdigt | Grundtrygghet som ger möjligheter

Grön realism  | Fixa klimatet | Grön ekonomi | Bästa lokalt producerade maten | Naturens mångfald

Ansvarstagande  | Vårt gemensamma jordklot | Fred och säkerhet | EU erbjuder lösningar | Säker vardag



Förtroendet är den starka grund som Finlands välfärd och framgång vilar på. I ett samhälle där invånarna har förtroende är hopp, framtidstro och samarbete starkare än rädsla, misstänksamhet och polarisering. Vårt land byggs upp av jämställda kvinnor och män som arbetar sida vid sida.

För att bygga upp förtroende krävs kontinuerligt arbete. Vi behöver gärningar som är värdiga Finland.



Finland bör alltid vara ett land där:

  • människorna har en trygg vardag och en stark trygghetskänsla.
  • människorna har frihet att välja när det gäller dem själva och deras familjer.
  • var och en efter förmåga bär ansvar för sig själv och andra.
  • människorna kan lita på samhället i stunder av nöd och när de behöver hjälp.
  • naturen, samhället och ekonomin överlämnas i ett bättre tillstånd till de kommande generationerna.
  • var och en känner sig viktig och får sin del av ekonomins resultat.
  • alla får försöka och ha framgång.
  • samhället ger människorna möjlighet att leva ett gott liv.


Vi strävar efter ett samhälle som bygger på bildning och livslångt lärande och där var och en utvecklar sig själv och agerar för det gemensamma bästa. Alla kan göra gärningar som är värdiga Finland.

Strävan efter samförstånd är en del av att vara finländare. De som har den största makten i politiken och på arbetsmarknaden har också det största samhälleliga resultatansvaret. Regeringen och riksdagen bör framför allt försvara dem vars röst hotar att drunkna under starkare röster.

Det finländska folkväldet vilar på en sund grund. Men strukturerna för beslutsfattandet och påverkandet behöver uppdateras till 2000-talet. Det ska vara enkelt att delta.  Centern vill stärka organisationernas och frivilligverksamhetens roll.

Vi kompromissar inte med yttrandefriheten. Men det behövs en sundare samhällsdebatt. Människorna ska följa lagen, tänka på ett gott uppförande och ansvara för sina gärningar också på nätet och i sociala medier. Finland ska vara ett land där människorna talar vänligt med varandra.

Reformpolitiken bör fortsätta. Motarbetandet av klimatförändringen kräver snabba åtgärder. Arbetslivet kräver skydd och flexibilitet.

Finland bör vara ett samhälle där det lönar sig att bilda familj och där det är tryggt att åldras. Hela Finland och alla finländare bör garanteras förutsättningar för ett gott liv.
Ett samhälle som bygger på förtroende stärker även Finland som en aktiv internationell påverkare.



Tillväxt utifrån kompetens


En sund ekonomi är hörnstenen för välfärd. Vi behöver ekonomisk tillväxt som tar hänsyn till miljön och är socialt hållbar.  Det förutsätter nyskapande företagare och kunniga arbetstagare.

Tillväxt utifrån kompetens är också engagerande tillväxt. Alla har rätt och skyldighet att efter förmåga vara med och bygga upp samhället. Var och en har också rätt att få sin del av tillväxtresultaten.

Utbildning är människans viktigaste kapital, från småbarnspedagogiken via grundskolan till högre utbildning. Alla ska ha möjlighet till högkvalitativ utbildning, oberoende av hur tjock plånboken är och var man bor.

 

Arbete och försörjning

Under Centerns ledning har över 120 000 människor fått jobb under den här valperioden.  Det arbetet måste fortsätta målmedvetet även under nästa valperiod. Centern har som mål att över 100 000 människor ska få jobb under de följande fyra åren så att sysselsättningsgraden stiger till 75 procent. Därför behöver förutsättningarna för sysselsättning och företagande ytterligare förbättras.

Avregleringen och minskningen av onödig byråkrati bör fortsätta.

Den offentliga ekonomins skuldsättning har kunnat stoppas under Centerns ledning. Målet för nästa valperiod är att den relativa skuldsättningen ska fortsätta minska och skulden i euro inte ska öka. Då kan Finland bereda sig inför eventuella kommande finanskriser. Jaktplansupphandlingarna i försvarsmakten bör genomföras enligt överenskommelse mellan partierna så att tjänster och förmåner inte ställs mot upphandlingen.  

När företagen har framgång och människor får jobb, utökas också statens och kommunernas kassa. Endast på det sättet kan vi upprätthålla och utveckla välfärdssamhället.

Arbetslösheten berör än idag alltför många människor och deras familjer. För samhället innebär det att både kompetens och resurser går förlorade. Arbetslivets dörrar bör öppnas för alla. I synnerhet långtidsarbetslösa, partiellt arbetsföra, funktionsnedsatta och andra specialgrupper behöver individuella lösningar för att hitta vägen till arbetslivet. Det kan innebära arbetstillfällen på den öppna arbetsmarknaden via social sysselsättning, stödd sysselsättning direkt till företagen och effektivare integrering av invandrare. Ofta handlar det om en attitydförändring i arbetslivet.

Arbetet förändras. Därför behöver också arbetsmarknaden förnyas. Centern arbetar för ett rättvist, jämlikt, tryggt och flexibelt arbetsliv. Där mår både arbetstagaren och arbetsgivaren bra, de litar på varandra och fattar beslut tillsammans. En skälig ersättning bör betalas för arbete. Ställningen för dem som sysselsätter sig själva bör förbättras.

Flera lokala avtal bör ingås. Hindren och förbuden för lokala avtal bör elimineras.  Avtal förutsätter en fungerande växelverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagaren. Spelreglerna för avtal bör upprättas tillsammans.

Finland behöver kontrollerad, arbetsrelaterad invandring. Arbetsvillkoren bör vara desamma för alla. Praxis för arbetstagarnas uppehållstillstånd bör förenklas och förtydligas. Prövningen av beviljandet av uppehållstillstånd för arbetstagare bör slopas etappvis.

Beskattningen bör sporra till arbete, företagande och hållbar utveckling. Alla former för företagande och alla företagare bör behandlas jämlikt i beskattningen.
Beskattningen av företagare får inte skärpas utan kan måttfullt lättas upp till exempel genom att höja företagaravdraget. Spelrummet att lätta upp beskattningen av arbetsinkomster bör riktas in på låg- och medelinkomsttagare. Undersökningar har visat att skattelättnaderna för låg- och medelinkomsttagare under den centernledda regeringens tid har medfört nya arbetstillfällen.  Motarbetandet av klimatförändringen kräver en reform av miljöbeskattningen.

Nya arbetstillfällen uppstår när företagen förnyar sig och växer. Inhemskt ägande stärker och stabiliserar samhällsekonomin.  Centern vill främja finländarnas aktieägande.

Forsknings- och utvecklingsinsatserna bör höjas till fyra procent av bruttonationalprodukten fram till 2030. Det innebär att både företagens och den offentliga sektorns FUI-investeringar behöver ökas.
      

Hela Finland


Den bästa regionalpolitiken är att öka sysselsättningen i hela landet. Under den här valperioden har arbetstillfällena ökat i alla landskap. Centern lovar fortsätta det målmedvetna arbetet för att den positiva utvecklingen i hela landet ska fortsätta. Landskapsreformen tar beslutsfattandet närmare människorna och ökar landskapens uppgifter.

Ju bättre städerna, tätorterna och landsbygden kan utnyttja sina styrkor och bygga upp samarbete som baserar sig på partnerskap, desto större framgång har Finland. Vi bör modigt utnyttja de möjligheter som stora förändringsfenomen medför. Hållbart nyttjande av förnybara naturresurser skapar arbete och försörjning överallt i Finland.

Regionerna differentieras, men måste förbli jämlika. Vi måste värna om hela Finlands livskraft. Basservicen och säkerheten bör garanteras oberoende av bostadsort. Alla förvaltningsområden bör åläggas delansvar i främjandet av en balanserad regional utveckling.

Centern försvarar individens möjlighet att välja bostadsort utifrån sina egna önskemål och sin livssituation.

Urbaniseringen är ett faktum, men den bör vara hållbar. Boende till ett skäligt pris är en rättighet även för dem som bor i städerna. Därför behövs samhällsstödd bostadsproduktion även i framtiden. Det bör byggas fler bostäder för studerande.  Ojämlikheten mellan stadsdelar och bostadsområden bör åtgärdas. Genom att renovera gamla bostäder så att de blir tillgängliga och säkra förbättras de äldres och specialgruppernas möjligheter att bo hemma.

Även beskattningsmetoder behövs för att stärka regionernas livskraft och människornas jämlikhet. Lösningar bör hittas på problemet med tomma bostäder på orter med utflyttningsöverskott.  Om värdet på bostäder sjunker, bör också fastigheternas beskattningsvärden sänkas.

Den bebyggda miljön bör stödja människornas välbefinnande. Luften bör vara ren även inne i byggnaderna. Kompetensen i fråga om inomhusluft bör stärkas i byggbranschens utbildningar. Konditionsgranskarnas kompetens- och behörighetsvillkor bör uppdateras.  Effektiv fuktkontroll bör ingå i alla byggprojekt och på alla byggarbetsplatser.  Ansvarsfrågorna i byggandet bör lösas genom en totalreform av markanvändnings- och bygglagen.

Människor, gods och information ska kunna röra sig smidigt över hela Finland. Vägar, spår- och järnvägar, vattenleder och flygplatser bör hållas i gott skick. Man måste komma ikapp med det eftersatta underhållet av dem. Statens budgetpengar bör klart tydligare än för närvarande styras till de lägre vägklasserna. Även grusvägar och enskilda vägar bör hållas i skick.  De nya trafikprojekten i miljardklassen finansieras i Centerns modell med marknads- och EU-medel.

Fungerande dataförbindelser till skäliga priser är en nödvändig förutsättning för boende, företagande och arbete.  Byggandet av bredband över hela Finland bör fortsätta. Förutom trådlösa förbindelser behövs också fasta bredband, optisk fiber.
Den tekniska utvecklingen ger möjlighet till arbete oberoende av tid och plats. Staten bör agera som förebild. Under de två följande valperioderna bör ett mål vara att 5 000–6 000 anställda inom staten och den övriga offentliga sektorn som nu arbetar i huvudstadsregionen kan arbeta från andra orter i Finland.
  

Stadig grund


Grundskolan är en framgångshistoria som kännetecknar den finländska jämlikheten. Den hotas nu av ökande inlärningsskillnader och ojämlikhet. Studerande på andra stadiet har till och med bristfälliga läskunskaper. Det finns över 60 000 marginaliserade unga.

Grunden för den finländska utbildningen måste åtgärdas.

En lösning som Centern föreslår är att införa en småbarnsskola, där förskoleundervisningen och de två första åren i grundskolan bildar den första helheten på barnets lärstig. I slutet av åk 2 granskas elevernas grundläggande färdigheter. När barnet behärskar dem kan det smidigt gå vidare till följande stadium. Småbarnsskolan ska också kunna avläggas i snabbare takt än på tre år. På så sätt utjämnas också inlärningsskillnaderna mellan elever födda i början och i slutet av året.

Åldersgränsen för läroplikt efter grundskolan bör höjas till 18 år. Förutom att de unga avlägger grundskolans lärokurs förutsätts de ha beredskap för vidare studier.

Den som avbryter sin skolgång innan den fyllt 18 år bör anses sakna den beredskapen. I det fallet bör kommunen hänvisa den unga till verkstadsarbete, tionde klass, förberedande utbildning eller till exempel det fria bildningsarbetet. De unga bör behandlas som individer. I stället för standardiserade lösningar bör man skräddarsy stödåtgärder som hjälper dem vidare i utbildningen, arbetslivet och samhället i övrigt.

De unga ska garanteras inträde till arbetsmarknaden genom att säkerställa att alla åtminstone avlägger en examen på andra stadiet.

Utbildningsavtalet bör göras effektivare. I yrkesutbildningen behövs tusen nya lärare samt handledare för lärande på arbetsplatsen. 
   

Gränslöst lärande


I de snabba omvälvningarna i arbetslivet behöver människorna nya former av färdigheter, beredskap och stöd. Det innebär massiv omskolning av upp till en miljon människor under de följande tio åren.

I utbildningsfinansieringen bör tyngdpunkten flyttas från examina till kompetens enligt principen för livslångt lärande. Den mångsidiga examensinriktade fortbildningen, omskolningen och påbyggnadsutbildningen bör stärkas. Högskolorna bör effektivare än för närvarande främja kontinuerligt lärande.
 
Lärandet måste bli gränslöst, kontinuerligt och oberoende av plats. En ny lösning är att erbjuda högre utbildning från en gemensam plattform. Till en början kunde man välja lämpliga studiehelheter ur högskolornas utbud i en elektronisk portal.

Alla bör ha tillgång till högre utbildning. Centern föreslår en nationell tillgänglighetsplan för högre utbildning.  Varje landskap bör ha minst en högskola.

Högskolornas starka självstyrelse tryggar en oberoende forskning och undervisning.  Även i framtiden bör vi se till att forskningen är oberoende och garantera högskolorna resurser för grundforskning.
 



Omsorg



En människa kan plötsligt förlora allt.  Det förpliktar oss som samhälle att se till att ingen blir lämnad ensam med sina svårigheter. Det ska alltid finnas hjälp att få.

Omsorg innebär också att man motarbetar fattigdom, utslagning och ojämlikhet. I ett omsorgssamhälle känner sig var och en viktig.  Alla uppmuntras att göra egna val som främjar deras egen hälsa och välfärd. Idrotts- och kulturtjänsterna bör göras tillgängliga för alla. Offentliga medel ska särskilt riktas till fritidsmöjligheter som arrangeras självständigt och som når så många befolkningsgrupper som möjligt.

 


Barnen välkomna

Finland bör bli världens mest barnvänliga land som förstår familjernas mångfald. Besluten bör alltid bedömas ur barnens och familjernas perspektiv.

Det är politikens uppgift att skapa framtidshopp. Tröskeln för att bilda familj blir lägre när försörjningen och livets övriga grundvalar är i skick.

Huvudansvaret för barnens fostran ligger hos familjen. Därför bör familjen också ha möjlighet att fatta egna beslut i barnomsorgsfrågor. Hemvård, daghem och andra omsorgsformer bör vara verkliga alternativ. Det behövs en familjeledighetsreform, och den bör innebära en förbättring för barnen och familjerna. Centern förordar även i fortsättningen hemvårdsstöd.

I svåra situationer bör hela familjen få hjälp i tid och flexibelt, i stället för att hjälpen sätts in för barnen och de vuxna separat.  Därför behövs ett familjecenter i varje kommun.

Fattigdomen i barnfamiljer riskerar att gå i arv. För att göra slut på den krävs riktade åtgärder. Centern föreslår extra barnbidrag enligt prövning till låginkomstfamiljer med stora ekonomiska svårigheter. Genom lokal familjepolitik kan resurser riktas in på skolor och hobbymöjligheter i bostadsområden med låginkomstfamiljer.

Den kommunala hemhjälpen och familjearbetet måste lyftas fram på nytt som stöd för familjerna. De ska vara tillgängliga snabbare och enklare än i dag, till exempel via rådgivningsbyråer och daghem.

Attityder och praxis i arbetslivet bör stödja balansen mellan föräldraskap och arbete. Flexibla arbetstider, möjligheter till deltids- och distansarbete samt arbetstids- och semesterbanker bör införas på bredare basis till stöd för såväl småbarnsföräldrar, personer som sköter om äldre anhöriga och andra som befinner sig i intensiva perioder i livet.

Framtidsutsikter för de unga


I ungdomen behöver alla få uppleva att de är värdefulla, framgångsrika och delaktiga. En del unga löper risk att bli utan dessa upplevelser och marginaliseras. Då måste den närmaste omgivningen och samhället ingripa. Det kan räcka med en enda vuxen som erbjuder sin omsorg och sitt sällskap. Alla unga bör skräddarsys en egen väg till ett gott liv.

Grunden för ett balanserat och sunt liv läggs i barndomen och ungdomen. Därför bör tyngdpunkten flyttas till förebyggande arbete och basservice. Mentalvårdstjänster bör säkerställas på alla skolstadier ända upp till högskolorna och universiteten.  Alla under 25 år bör garanteras möjlighet till gratis preventivmedel.

De unga behöver multiprofessionella lågtröskeltjänster för att få hjälp med sina problem. Navigatorn, som erbjuder gratis stöd och hjälp, bör göras till en närtjänst och integreras i de psykosociala tjänsterna.

Försvarsmaktens uppbåd bör utvecklas till ett mer generellt ”framtidsuppbåd” som omfattar både unga män och unga kvinnor. Vid uppbåden går de unga tillsammans med yrkesutbildade från olika branscher igenom frågor om deras allmänna välbefinnande och framtidsplaner samt fullgörandet av militärtjänst eller civil-/medborgartjänst.

Unga invandrare och deras familjer bör stödjas i utbildningen, språkinlärningen, sysselsättningen och i integrationen i övrigt.  Invandrarna behöver stödpersoner ur majoritetsbefolkningen.  Andelen personer med invandrarbakgrund bör ökas i yrken som är viktiga med tanke på de ungas integration, såsom lärare, social- och ungdomsarbetare och polis.

Vid sidan av familjerna har skolorna en nyckelroll när det gäller att förmedla basfärdigheter och medborgarfärdigheter till de unga. De ungas livskompetens kräver att de lär sig om ekonomi, jobbsökning, delaktighet och påverkan samt att de har mediekompetens. Kontakten mellan skolorna och det civila samhället bör intensifieras. Rösträttsåldern bör sänkas till 16 år i alla val.

Alla barn och unga bör ha rätt till åtminstone en hobby som de trivs med. Idrotts-, kultur- och andra fritidsklubbar bör integreras i barnens och de ungas skoldag i samarbete med organisationer och frivilligaktörer. Fattiga familjer bör få hobbyunderstöd för barnens förenings- och hobbyavgifter. Kommunerna bör erbjuda barn och unga under 18 år gratis hobbylokaler.
 
Kollektivtrafik finns inte överallt. Därför bör 16-åringar som bor i områden med långa avstånd ges begränsad körrätt som gör det lättare för dem att studera, bo hemma och ha fritidsintressen.

Åldras värdigt


Finland behöver en attitydrevolution när det gäller de äldre. De äldre är inte bara objekt för tjänster, förmåner och åtgärder utan en viktig resurs för samhället och en källa till livserfarenhet för de yngre generationerna. De äldre bör höras i frågor som gäller dem själva och deras självbestämmanderätt bör respekteras. Finland behöver en ombudsman för äldrefrågor för att bygga upp ett samhälle som är allt mer positivt inställt till de äldre.

Det är en stor omställning för människan att gå i pension. I övergångsskedet behövs en lagstadgad välmående- och hälsoundersökning där man tillsammans med yrkesutbildade från hälsovården kartlägger de största hälsoriskerna och ger tips för ett gott pensionärsliv. Senare, från 75 års ålder, kallas alla till regelbundna besök på äldrerådgivningen.

Livscoachningen och handledningen bör fortsätta genom hela vuxenåldern. Färdigheter i egenvård ger fler friska levnadsår även efter att man blivit sjuk.

Ensamhet och otrygghet är alltför ofta den äldres enda sällskap. Centern vill öka det kollektiva och mångformiga boendet.  I det kan man kombinera hemlikt boende med omsorgstjänster och gemenskap. Vi föreslår också ekonomiska sporrar för främjandet av boende med flera generationer under samma tak. Tillräckliga personresurser bör tryggas i hemvården av äldre.

Familje- och närståendevårdens ställning i vården av äldre bör stärkas. Arbetslivet bör flexa bättre än i dag för att motsvara närståendevårdens behov. Närståendevårdarnas livssituationer är olika och de har olika behov – för en är det väsentligt att kunna sammanjämka arbete och vård, för en annan att få högklassigt stöd, för en tredje att få vila. Alla dessa bör beaktas i utvecklingsarbetet. I dag befinner sig närståendevårdarna i en ojämlik situation beroende på var de bor. Enhetliga kriterier bör göras upp för närståendevårdens avtal och arvoden. Allt fler närståendevårdare bör få stöd. Tillgången till stöd får inte vara beroende av kommunens eller landskapets anslag.  

Efter självständigt boende följer för de flesta äldre en livsperiod då de behöver regelbunden omsorg och stöd. Alltför många hittar inte den hjälp de behöver. Tjänsterna bör utvecklas så att de äldre och deras anhöriga får all den information och rådgivning de behöver på en och samma plats.

Äldre som är i mycket dålig form behöver andra insatser än bara hemvård. Det är nödvändigt att alla äldre får sådan omsorg och en sådan boendeform som bäst stöder deras välbefinnande och funktionsförmåga.

Bristfällig näring försämrar de äldres funktionsförmåga. Alla äldre bör därför garanteras ett varmt mål mat om dagen.

Fattigdomsrisken har ökat i synnerhet för personer över 75 år. Pensionärer med låga inkomster är de allra mest utsatta. I synnerhet de minsta pensionerna, dvs. garantipensionerna, bör höjas. Frysningen av indexjusteringarna av folkpensionerna och vissa andra förmåner som var i kraft 2017–2019 bör inte fortsätta.

Grundtrygghet som ger möjligheter


Arbetet splittras och utförs i snuttar. Lönen kommer ofta i bitar. Det blir vanligare med självsysselsättning och lättföretagande. Samtidigt är det inte alltid ekonomiskt förnuftigt att ta emot att arbetserbjudande. Många är långtidsarbetslösa.

Systemet för social trygghet motsvarar inte längre de aktuella och framtida behoven. Det behövs en revolution som utgår från människan. Grundtryggheten bör minska fattigdomen. Den bör riktas till dem som har det största hjälpbehovet.  

Grundtryggheten bör ses över så att den tryggar försörjningen, sporrar till arbete och är enklare än i dag. Ett långsiktigt mål för Centern är basinkomsten. Basinkomsten ger människan rätt till en grundtrygghet som minskar och faller bort via beskattningen i takt med att inkomsterna ökar.

En sporrande basinkomst eliminerar inkomstfällor, underlättar sammanjämkningen av inkomster och sporrar till att ta emot arbete. Till exempel sysselsättningen av partiellt arbetsföra bör underlättas genom att göra det möjligt att på basis av arbetsförmågan kombinera basinkomsten och en lön som motsvarar arbetsförmågan till en totalinkomst. Genom beskattningen bör man se till att de inkomster man får i handen ökar i takt med att förvärvsinkomsterna ökar.     

Det nationella inkomstregistret ger möjlighet att sammanjämka arbetsinkomster och förmåner i realtid. På så sätt behöver understöd inte återkrävas.



  Grön realism 



Centern är den ursprungliga gröna folkrörelsen i Finland. Grön realism har stått i fokus för ideologin i 110 år. Enligt den är människan och naturen partner över generationsgränserna. Människan lever i harmoni med naturen och nyttjar den på ett hållbart sätt. Vi vill göra det enkelt och lönsamt att göra miljösmarta val.



Fixa klimatet


Klimatet väntar inte. Det behöver aktivare och snabbare åtgärder. Vårt mål är att Finland blir koldioxidneutralt senast 2045. Kolsänkorna bör utökas även i fortsättningen, konsumtionsvanorna förändras och ny teknik utvecklas.

Regeringen Sipiläs beslut om att upphöra med energiutvinning ur stenkol fram till 2029 behöver stöd av nya energiåtgärder. Inhemsk energi är en prioritet för Centern. Vägen till ett Finland med förnybar energi bör göras ännu rakare.  Vi satsar på ren teknik och på ett smart, lagrande och distribuerat energisystem. Till exempel biogas förenar klimatsmart tänk med ekonomisk nytta. Tekniken för förnybar energi öppnar också nya möjligheter för Finlands export.

Hållbart skogsbruk är den bästa formen av klimatarbete. Kolsänkorna bör utökas genom att plantera skog på torvmossar som tagits ur bruk och lågproducerande åkrar som inte längre odlas. Ogjorda förstagallringar av skogar bör genomföras. I Centerns metoder ingår också att återställa myrmark och stärka jordbruksmarkens kolbindningsförmåga.

Den finländska odlaren och skogsägaren är en del av lösningen på klimatförändringen, inte en del av klimatproblemet. Centern har som mål att finländsk mat produceras koldioxidneutralt senast 2040. Det kräver en gemensamt utarbetad färdplan. Klimatarbetet kan och ska vara ekonomiskt lönsamt för primärproducenten.

Var och en kan göra små och samtidigt stora klimatgärningar genom att spara energi och förändra sina konsumtionsvanor. Samhället och marknaden bör underlätta sådana val. Tillförlitlig information om produkters och tjänsters klimateffekter bör finnas att tillgå.

Den gröna tråden i klimatpolitiken får inte vara ömsesidiga beskyllningar. Även i framtiden ska vi kunna köra bil, äta god mat, resa och bo i egnahemshus eller höghus. Allt detta är möjligt om vi utvecklar nya lösningar som skonar klimatet och miljön. 
 

Grön ekonomi


Finland bör övergå från fossil ekonomi till bioekonomi och cirkulär ekonomi. Allt som kan tillverkas av förnybara råvaror bör tillverkas av sådana. Råvarorna bör återvinnas så effektivt som möjligt.

Trä är Finlands viktigaste förnybara naturresurs. De finländska skogarna växer bättre än någonsin. På lång sikt kan skogsindustrins värde fördubblas. Användningen av trä kan ökas på ett hållbart sätt samtidigt som vi värnar om mångfalden och kolsänkorna i våra skogar. Träet bör förädlas så att det ger ett optimalt mervärde.

Träet kan ersätta miljöskadligare produktion i till exempel byggandet och textilindustrin. Klimatutsläppen från byggandet bör minskas. Träbyggandet bör ta ett stort kliv framåt. Finland bör utvecklas till ett modelland i branschen. Kompetensen och utbildningen i träbyggande bör ökas.

De finländska skogsägarna har en nyckelställning i bioekonomin och klimatarbetet. De behöver information och verktyg för att fatta beslut som är förenliga med både deras egna mål och miljötänket.  Finland kan göras till ett exempel när det gäller att kombinera ekonomiskt nyttjande av skogar och rekreation med naturvärden och klimatarbete på ett lyckat sätt.

Finland utarbetade den första plastfärdplanen i världen. Förslagen i den för att minska, undvika, återvinna och ersätta plast bör genomföras. Det behövs fler insamlingsställen för plast.

Bästa lokalt producerade maten


Den mat som produceras i Finland är ren och lokalt producerad. Den produceras enligt EU:s striktaste krav.  Våra rena livsmedel och vårt rena vatten är en av försörjningsberedskapens hörnstenar. Fortsatt matproduktion i Finland bör garanteras genom nationella beslut och EU-beslut. Understöden bör riktas till aktiva gårdar som producerar mat.

Odlaren har förtjänat sin lön. För det behövs en rättvis och fungerande marknad. Primärproducenternas förhandlingsposition i livsmedelskedjan bör förbättras. Orättvis handelspraxis bör elimineras. Butikerna bör erbjuda även små livsmedelsförädlare lika möjligheter att få in sina produkter i sortimentet. Byråkratin inom direktförsäljningen bör avvecklas och göras mer ändamålsenlig.

Konsumenten har rätt att veta varifrån maten kommer. Obligatoriska ursprungsmärkningar bör användas i större omfattning i både butiker och restauranger. Det förutsätter kontinuerlig och aktiv EU-påverkan.

Skolorna bör sprida information om matproduktionen och uppmuntra sunda näringsval. Gemensamma måltider är ett led i lärandet. Varje skola bör utöver lunch också erbjuda mellanmål varje dag. Upphandlingen vid offentliga kök bör i stället för pris fokusera på samhällsansvar och kvalitet. Det förbättrar den inhemska matens ställning.

Odlaren behöver mer stöd och råd, mindre förvaltning och övervakning. Mänskliga misstag får inte ha orimliga följder för producenten. Det ska alltid finnas en möjlighet att åtgärda missförhållanden som observerats i övervakningen innan sanktioner utfärdas.

 

Naturens mångfald


Naturen tillhör alla. Utöver allemansrätten bör rätten till närnatur tryggas. Alla bör ha en skog på promenadavstånd. Centern värnar om parker och grönområden i städerna.

Naturen måste överlämnas i ett gott tillstånd till de kommande generationerna. Åtgärder behövs för att trygga naturens mångfald: Skydda Östersjön och andra vattendrag, återställ myrmark och ängar, bygg fiskvägar och låt flera träd murkna.
Det frivilliga skogsskyddsprogrammet METSO har visat sig vara effektivt.

Programmet bör utvidgas till att omfatta också andra biotoper såsom myrmark och våtmark. Det bör utvecklas så att även privata aktörer lättare kan delta i finansieringen av skyddsobjekt.  

Det ska vara enkelt att bidra till naturskyddet. Programmet Min naturgåva, som startade när Finland fyllde 100 år, bör fortsätta. En näthandel för naturskydd bör inrättas som grund för programmet och andra nya program.

Spridningen av främmande arter som inte hör till Finlands natur bör förhindras. Livskraften hos rovdjursstammarna bör säkerställas så att de inte orsakar fara för människor eller produktions- och sällskapsdjur eller orimlig skada för renhushållningen. I EU bör Finland främja en sådan politik där beslut om skötseln av rovdjursstammarna i första hand hör till det nationella beslutsfattandet.

Användningen av inhemsk fisk bör ökas. Säl- och skarvstammarna bör kontrolleras.
Vildmarken och naturen är viktiga för Centern. För oss är främjandet av vildmarksintresset och förutsättningarna för det en värderingsfråga. Var och en bör ha möjlighet att jaga, fiska, plocka bär och svamp. Jaktföreningarna bör sporras till att öppna sina dörrar för nya intresserade. Jägarexamen bör kunna avläggas som en del av läroplanen för åk 8 i grundskolan. Möjligheterna till rekreationsfiske och fiske för hemmabehov bör tryggas och livskraften hos vandringsfiskstammarna förbättras.



Ansvarstagande



Det främsta målet för utrikes- och säkerhetspolitiken är att säkerställa Finlands självständighet och allmänhetens säkerhet.

Centerns patriotism innebär att vi är stolta över Finland, dess rötter, språk och kulturer. Vi driver Finlands och finländarnas intressen i samarbete med andra folk och bygger upp fred och sämja. Att vända sig inåt och bygga barriärer är inte den rätta vägen för Finland. I stället bör vi erbjuda världen vår kompetens i dialog, medling och problemlösning. 

 

Vårt gemensamma jordklot


För att hitta lösningar på världens stora problem behövs gemensamma spelregler och alla länders engagemang. Centern vill stärka sammanslutningar såsom FN och EU, som försvarar de mänskliga rättigheterna, demokratin, rättsstaten och principerna för hållbar utveckling. Deras betydelse framhävs också därför att modellen för den liberala demokratin på olika håll i världen i dag är allvarligare hotad än någonsin sedan slutet på kalla kriget.

Vid sidan av det nationella klimatansvaret behövs aktiv påverkan i EU och internationella samfund. Det finns ingen plats för fripassagerare, utan alla länder måste göra sitt för att rädda klimatet. Finlands spetskompetens inom hållbart skogsbruk och miljöteknik bör utnyttjas allt effektivare även inom utvecklingspolitiken.
 
Afrika är de stora möjligheternas och utmaningarnas kontinent. Utvecklingen i Afrika kan endast bygga på hållbart nyttjande av kontinentens egna styrkor och naturliga resurser. Det förutsätter vid sidan av utvecklingssamarbete också rättvis handel och investeringar i tillväxtländer.

Anslagen för Finlands utvecklingssamarbete bör gradvis ökas mot det internationella målet, 0,7 procent av BNI. För att detta ska bli verklighet behövs en realistisk tidtabell som regeringarna kan förbinda sig vid.

Kvinnors och flickors ställning samt utbildning har en central roll i Finlands utvecklingspolitik.


 

Fred och säkerhet


Fred bör alltid vara inne – överallt i världen.

Finland bör i sin utrikespolitik kompromisslöst främja mänskliga rättigheter, fred, demokrati, rättsstatlighet och jämställdhet mellan kvinnor och män.  De unga bör effektivare engageras i byggandet av säkerhet, internationellt samarbete och fred.

Finland bör stödja stabiliteten i Östersjön och den arktiska regionen. En aktiv stabiliseringspolitik främjar det ömsesidiga förtroendet och samarbetet på bred front. De viktigaste verktygen i den är goda relationer till grannländerna och en multilateral internationell dialog.

Centern vill stärka det nordiska samarbetet och fördjupa försvarssamarbetet med Sverige. Praktiskt samarbete och dialog med Ryssland bör genomföras såväl via EU som bilateralt.

Finland hör inte till den militära alliansen men har praktiskt samarbete med Nato. Det är en bra lösning för Finland. Centern ser ingen orsak att förändra detta. Som ett självständigt land bör Finland ha kontrollen över besluten om sin militära säkerhet. Centern vill bevara möjligheten att vid behov omvärdera situationen.

Försvarsviljan är kärnan i vårt försvar. Den bevaras så länge människorna upplever Finland som ett rättvist land som är värt att försvara. Vi behöver även i framtiden en egen trovärdig försvarsförmåga som grundar sig på försvaret av hela Finland, på allmän värnplikt och på en utbildad reserv.  Vid sidan av den behöver vi inom den närmaste framtiden utveckla en medborgartjänsteplikt som gäller alla unga.
Verksamhetsförutsättningarna för det frivilliga försvaret bör tryggas i hela Finland. Försvarsmaktens strategiska prestationsförmåga bör upprätthållas.

Mat, vatten, energi, omsorg och samhällets säkerhet bör tryggas för alla även i krissituationer. Försörjningsberedskapen och en tillräcklig självförsörjning är en del av livförsäkringen för vår nation.

Finland bör också ha allt större beredskap inför cyberattacker och andra nya hotbilder. Den digitala försvarsförmågan bör stärkas.  Allmänhetens dataskyddskunskaper bör förbättras. Säker aktivitet på nätet bör göras till en medborgarfärdighet. Rätten till information som gäller en själv är den digitala erans mänskliga rättighet.

EU erbjuder lösningar


Finland är en del av EU och den västerländska värdegemenskapen. Vi bör fortsätta påverka aktivt, pragmatiskt och i tid inom EU.

EU bör lägga i en ny växel. Unionens handlingsförmåga och enighet bör stärkas. I centrum av EU:s beslutsfattande står människan, hennes rättigheter och behov.
EU:s viktigaste uppgift är fortfarande att stärka freden och stabiliteten både inom sitt område och utanför sina gränser. EU:s försvarssamarbete bör intensifieras. Unionen bör koncentrera sig på att hitta lösningar på de stora gemensamma europeiska och globala frågorna. Sådana är till exempel motarbetandet av klimatförändringen, främjandet av ansvarsfull frihandel, stärkandet av säkerheten och lösningarna i flyktingfrågan.

Förutom att ingripa i de grundläggande orsakerna till flyktingskap bör EU målmedvetet fortsätta sina ansträngningar för att nå en sådan övergripande lösning som Finland föreslagit för migrationskontrollen och asylpolitiken.

Dessa säkerhets- och tillväxtrelaterade utmaningar bör också prioriteras under Finlands kommande ordförandeperiod i EU.

EU får inte vara en direktiv- och förordningsfabrik som bara producerar detaljerade bestämmelser som försvårar människornas och företagens verksamhet. EU behöver ett eget avregleringstalko. Medlemsländernas nationella svängrum bör tryggas.

Medlemsländerna bör iaktta de gemensamma värderingarna, reglerna och fördragen. De mänskliga rättigheterna bör respekteras. Man bör inte ge avkall på yttrandefriheten och rättsstatsprincipen. Man bör hålla fast vid det man avtalat om. Man bör inte leva på någon annans bekostnad.

Utvecklingen av det gemensamma euroområdet bör fortsätta så att den stärker medlemsländernas välstånd och stabilitet samt vår riskberedskap. Bankunionen bör slutföras utan att okontrollerat öka det solidariska ansvaret.

Det viktigaste med tanke på Storbritanniens utträde ur EU är att handeln fortsätter. Ställningen för både britter i Finland och finländare i Storbritannien bör tryggas. Det är viktigt att Storbritannien fortsätter vara en del av den europeiska säkerhetsgemenskapen.

Finland bör säkerställa att våra särförhållanden och nationella intressen beaktas i EU:s beslut. EU-politiken bör stärka enigheten i samhället, sysselsättningen, företagens konkurrensförmåga, kompetensen, en balanserad regional utveckling och jordbrukets lönsamhet.






Säker vardag


Trygghet uppstår ur känslan av kontroll över det egna livet. Därför är förebyggandet av marginalisering den bästa medicinen mot otrygghet. Det behövs lågtröskelställen som erbjuder hjälp med mentala problem och missbruksproblem samt familje- och parförhållandekriser. Myndigheternas informationsutbyte bör ökas så att problemen upptäcks i tid. Frivilligorganisationerna har en viktig roll när det gäller att förebygga marginalisering.

Polisen, ambulansen och brandbilen måste anlända snabbt i nödsituationer oberoende av ort. Polisen ska finnas på varje ort. Centern anser att 650 nya poliser behöver anställas i Finland fram till 2023. Gängbildning och radikalisering förhindras genom att stärka närpolisverksamheten. I glesbygden kunde man anställa närpoliser med totalarbetstid. Polisens närvaro på nätet bör också stärkas.

Förutsättningarna för avtalsbrandkårerna och den övriga frivilliga räddningsverksamheten bör tryggas i hela landet. Arbetslösa bör kunna delta i sådan verksamhet utan risk för att förlora sina förmåner.

Inget hem får bli ett tystnadens fängelse av familjevåld och våld i nära relationer. Vi vill skapa fler stöd- och vårdtjänster med låg tröskel för både offer och förövare. Skyddshemmen måste ha ett tillräckligt antal platser. Kompetensen bland i synnerhet social- och hälsovårdens och bildningsväsendets anställda när det gäller att identifiera våld bör stärkas.

Medelinkomsttagarnas rättsskydd bör förbättras till exempel genom att föreskriva om en övre gräns för assistenttaxor i samband med rättegångskostnader i tvistemål. Dessutom bör man överväga att höja inkomstgränserna för rättshjälp.

Stärkandet av brottsoffrens och de anhörigas ställning bör fortsätta. Påföljderna av allvarliga brott som riktar sig mot människors liv, hälsa och integritet bör bättre motsvara allmänhetens rättsuppfattning.

Centerns riktlinjer för invandring kombinerar realism och medmänsklighet. Finland ska hjälpa de mest utsatta människorna ute i världen även genom kontrollerad invandring. Tyngdpunkten bör flyttas från asylsökande till kvotflyktingskap.

Centern accepterar inte missbruk av invandringssystemet i någon form. Kriminella invandrare är inte välkomna.  Var och en som kommer till Finland måste följa våra lagar och principer till exempel i fråga om jämställdhet mellan kvinnor och män.  Utvisning av utlänningar som kommit in i landet olagligt och gjort sig skyldiga till brott bör effektiviseras.

Tiderna för behandlingen av asylansökningar bör förkortas. Alla som beviljats asyl bör genomgå en kompetenskartläggning. Integreringen av dem bör inledas utan dröjsmål och effektivt genom att stärka språkkunskaperna samt genom studier och arbete.
Flyktingfrågan behöver lösas på ett övergripande sätt genom europeiskt och internationellt samarbete, primärt genom att förebygga och lösa de underliggande problemen i ursprungsländerna.